kaffe.

2008-05-01 @ 17:50:48

är just vad jag dricker nu.

gud vad trött å sliten man e, börjar man bli gammal eller otränad?
Eller är det både och?
hur som helst har man fått stå i garaget i 5 timmar i dag bara för en volvo som jävlades, och där försvan då hela min dag.

har oxå börjat knapra medicin så snart blir man pigg och kry igen men kan ju inte va så social när man är hög som ett hyres hus för jämnan typ och lätt retlig som en pilsk terrier.

helgen som var, hamnade man i Norrköping med alla nära å kära, var och sprang på tatueringsmässan, och min kusin visade sig från sitt "rätta" jag och fick mig att inse att ja ska sluta röka på heltid inga droger alls för mig om det inte är läkar utskrivet förstoss.
vill ju inte riktigt bli som han när ja är 37 direkt.

yes igår var det sista arbetsdagen åt PostÅkeriet AB så nu e man arbetslös vilket känns grymt skön, nu kan jag äntligen koncentrera mig på mig själv och mitt pluggande.

ska flytta 1/7 tror ja det var å det kommer bli bästaste, de måste bli, det kommer bli, jag kommer hoppas låter kanske som en bättre kompromiss eller vad man nu vill kalla.

man har hunnit med så mycket sedan man skrev sist men svåraste är att komma ihåg det när man väl ska sätta sig och skriva, för att skriva dagligen vet man ju att det inte går, då ja har upptäckt att ja har ett annat liv oxå.

som avslutningsvis för idag.
Att Leva och frodas kan te sig lite svårt i bland, så lätt att fastna i tankarna.
Vilse och utelämnade på sorgens oceaner, sökandes förbrilt efter nästa strand finner man på håll i bland.
och allt man ser är missär i vår värld, inget är som du känner att det borde men du kan ta dig dit utan problem om någon stoppar dig, fortsätt om och om igen till nästa strand.

Röster viskar i ditt öra om vad du borde göra, men rösten som kommer i från ovan och talar genom dig och säger nå annat, förvirringen känns total du söker men finner inga val, men stranden kan vara så nära som du gör det i vårt kalla klimat får du ta och skapa dig en egen.

tolka det på eget sätt för vi finner svaren i oss själva, men tänk på att leva och lära av våra med människor, för vi är ensamma men ändå tillsammans. och man måste sträcka ut sin hand flera gånger innan man vid rätt tillfälle tar den och man ror i land till sin egna strand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: