C E N S U R

Men trött på ett bra sätt, för inte ska man klaga för att man har ett jobb.
det finns så många andra som måste sjunga en a-kasse blues medans ja får gå till jobbet varje måndag till fredag.
Så normalt utmattad efter en veckas slit så är det okej att vara lite slö.

har haft en del påtryckningar av andra om att ja måste uppdatera min blogg, har vart hemskt dålig på att skriva, men har inte heller haft något värt att skriva om. man har fått nya rutiner nya saker att göra, mycket nytt men som egentligen är gammalt kanske omvärderingar av fritiden eller kanske bara inte reflekterat över att man har en blogg.

Och less börjar man bli, då ja har sökt min kusin med ljus och lyckta då det nalkas ny tatuering, men nu har det blitt jakt på någon annan som är lämplig. vilket inte är så lätt när man inte har behövt söka folk till olika ändamål, har alltid vart folk som har erbjudit sig tjänster eller andra osjälviska handlingar.

så om inte det vore nog måste ja hitta någon som vill köpa bilen oxå, den är lite för liten och ganska opraktisk men fruktansvärt rolig. någon villig??

snart är det även dags för den årliga veteran marknaden som bara är ett måste att gå på, även om man inte köper något mer än en hamburgare så är det ett måste att strosa runt bland allt gammalt.

var till doktorn här i veckan, fick då svar på magnetröntken jag gjorde för några veckor sedan och svaret var väl bra men ändå inte, hur har man fruktansvärt ont utan att något är skadat? det ända som syntes var en systa bakom knä leden.
svaret man hade velat ha kanske skulle ha blivit något  i stil med.

" -Det vete fan sa läkaren till patienten, det här ser sannerligen inte bra ut, hade du kommit hit på direkten, hade det hela kunnat få ett lyckligare slut, för i din diagnos kan du läsa om hur många år  du förväntas överleva med, eller inte leva med det känns väl tryggt så ja skriver ett recept, så vår vi väl se hur det går, nu med sämre högkostnads skydd".
kanske inte det positivaste, men då har man en diagnos eller iaf något att försöka med.



"Den första gång jag såg dig, var på stranden och du var näck, du lindade mig runt ditt finger och vi pippade  ett halvår i streck, jag blev så kär och galen, att jag kunde gett dig allt, helt plötsligt en dag var du borta med din kärlek och det blev kallt, det låg en lapp där på mitt köksbord som jag läste och tåren rann, du ville vidga dina vyer, så du tog min kärlek och försvann, men så fick jag ditt samtal i morse det hade itne gått som du trott, du ville komma hem igen till mig.
Men subba subba subba du får inte komma hit, subba subba subba för du snackar bara skit, ta ditt jävla modell face kyss mig i arslet och försvinn.
Så ta och vidga dina vyer du, ta och vidga dom lite mer, lämna fler skrivna lappar, köksbord finns det fler, så vandra här på jorden du, med ditt självsäkra sätt, när rynkorna börjar komma baby, får du det inye så lätt". ( Janne Krantz )


over and out
// kimmen

Det känns så länge sen vi träffades och hängde men nu ska jag uppdatera dig på allting som har hänt mig sen. Sist vi sågs det var inte igår. visst har vi träffats och umgåtts dagligen men inte riktigt umgåtts.
skönt att äntligen fått göra något kul på tu man hand.
Det var absolut inte lätt för vare sig dig eller mig att prata om allt som har hänt, ingen av oss hade väll planerat att det skulle bli så här just där just då.
Lyssna min vän, kanske skulle jag sluppit fler felsteg om jag stått bredvid, men alla måste gå sin egen väg att välja fel vägar och lära sig av dem och bli så bäst på att lära känna sig själv.
Min kärlek för dig är stor fast det inte syns då du har svårt å se och jag har lika svårt att visa.
men du är den som ja ser upp till här i livet och bryr mig verkligen om dig du är verkligen min förebild.
och jag vill verkligen bli en lika bra pappa som du har vart för mig. Du är betydligt mer uppskattad än vad du tror.

För budgeten har riktigt aldrig matchat talangen men det har ändå aldrig hindrat mig hur jag har latchat.
pengar är inte allt här i livet, utan det är livet som är det viktigaste. och jag lever livet och vi ska skapa nytt liv.

skönt nu med stort förtroende hos min nya arbetsgivare och ett kneg som glider på så bra som det kan glida, med bra lön som glider in den 25.e varje månad. allt flödar skönt i lagom takt inte för fort och inte för sakta.

och jag måste erkänna jag är faktiskt rädd för framtiden jag är nervös men det får bli som det blir ja kan inte göra mer än bara vara bra på att vara mig själv.
men livet är bra oförutsägbart vilket är spännande men även hemskt läskigt.

Grodan kommer inte ihåg när den var grodyngel.
(När du är vuxen glömmer du ofta bort hur det var
när du var ung och oerfaren) "koreanskt ordspråk"

bless

yeah arbetslös AB, roligare kan man verkligen ha, och så springer man nu 1 gång i veckan på något som heter Kunskaps Companiet som arbetsförmedlingen har kasstat in mig i för att göra något åt min "situation"...
tror verkligen inte det hjälper så mycket att snacka skit och skriva lite papper när det är jobb ja vill ha.
märkligt att staten kan kasta pengar på att lära oss prata i telefon och vara sociala samt lära oss skriva CV och personligt brev men även utvecklas som personer och hitta våra starka sidor.
kära nån ja är rätt skeptisk då ja behandlar telefon som en sambo och är verkligen inte rädd för att snacka med folk.
sjukt ju den ända dagen i veckan som är den mest meningslösa.

by the way så är jag helt hoocked up på Timbuktus nya låt " Tack för kaffet" hemskt skön finns att se på Youtube.
kan starkt rekommendera den.

sen lär man ju också få tummen ur arslet och sälja massa bil-ljuds saker som ligger och skräpar.
vart nämligen 2 och en halv flytt kartong när ja väl la ihop allt.
ingen som är i behov av något?
samt ett vardagsrums bord i glas som inte är allt för lätt å sälja...

well ska väl ta och göra nå värt som att titta till maten i ugnen och lyssna ännu en gång på "tack för kaffet"

Visst ja en rolig händelse som skedde för ett tag sedan som gjorde mig lite irriterad.
en person ringde mig mitt i natten och ville prata och ja var upptagen, personen i fråga kunde väl inte riktigt acceptera att jag var upptagen, då hon hade gjort slut med sin kille, hon sa att hon hade försökt ta livet av sig och bara betedde sig väldigt märkligt då denne även har en dotter.
hur som helst. visst finns ja till om folk vill prata, det är absolut inte det men hör man aldrig av sig annars, så ska man nog inte tro att ja alltid kommer finnas till hands.
och personen har inte heller hört av sig efter händelsen heller vilket vi kom överens om.


har dock ett Turkiskt ordspråk som passar väldigt bra till denna händelse tycker verkligen ni kan ha det i å tanke




Avlägset vatten kommer inte att hjälpa till att stoppa elden.
(I en nödsituation kan man inte få hjälp hur mycket man än önskar det.)

 bless

Nu är det verkligen på tiden att det blir dags för mycket mera positivt skrivande och positivt tänkande.
kanske inget löfte men i alla fall ett mål långt fram i horisonten, vilket jag skall försöka med denna gång.

Ja dom pressar på allt jag gör, ja alla måsten, alla saker som man bör göra som vuxen.
Betala skatten och leva för resten, slava för stadsmakten och hålla käften.
Vi matas och hålls vid liv med tomma löften och att pengarna ska trösta den själ som är ledsen,
ekonomin ligger synkad med stressen. Istället för att hålla med och flyta med strömmen så lever jag som Skalman i mitt vardagsliv.
Med andra ord låter jag sakerna få ta sin tid. Saker och ting tar ju sin tid.
Ändå piskar man sig själv, Har inte tid att be om hjälp, det är för mycket begärt

Tänk om man hade pengar, tänk om man vore rik, tänk om jag faktiskt inte brydde mig ett jävla skit,
inte i detta nuet, jag rullar i alldeles för hög hastighet för nå käppar i hjulet.
Men vi blir sittande mot husväggar, avslappnande som när det var modernt att byxorna var utsvängda.
Känslan är den samma som tidigare men sammanhanget nytt, det gamla samlas bland andra minnen och
skillnaden mellan vardag och helg.
svaret är enkelt idag är jag arbetslös och i förrgår var jag ledig.
Jag gör min grej och jag klarar mig själv, njuter av det som utvecklar mig så länge ingenting varar för evigt, det dröjer innan vi blir sentimentala vi har för många känslostadier kvar, vänta du bara jag utbringar en liten skål för ingenting en skål för allt vi gör före och efter skymningen

Sen kommer man alltid till den där frågan om varför saker och ting INTE kan vara enkelt.

Ja vet svaret till det hela.  KVINNOR. Det är dem som sätter oss MÄN i väldigt knasiga och komplicerade situationer.

Istället för att kvinnor talar om precis vad dom vill och när dom vill, så kommer dom med liknelser eller försöka på stå saker som vi omedvetet ska veta eller förstå. Vi MÄN är tydligen medium som kan läsa kvinnors tankar och förstå vad dem verkligen vill och menar. Vilket vi MÄN verkligen vet att så inte är fallet.

Så KVINNOR vakna upp vi är bara människor som verkligen inte begriper oss på er.

Ska det vara så svårt å verkligen ge ett ärligt och rakt svar för en korrekt handling?

Nu börjar jag verkligen lessna på tekniken.
hade skrivit över en A4 sida som ja hade rättat och allt men på något märkligt sätt bara försvann när man tryckte på den magiska knappen spara & publicera.

I och med att jag nu är tvungen att skriva om allt på nytt, så slog det mig, dock inte hårt.
men varför är vi svenskar så pass gnälliga om vardags saker. som t.ex. väder. inte ofta man hör utlänningar gnälla om vädret direkt eller hur sjuka dom e eller att dom har ont i något ben.
de kan till och med vara så att dom inte har nå ben men är lyckliga ändå.
sen är det väl inte roligt att stå å prata om krämpor och jämföra varandras smärta och försöka tro att man har det värre.
varför inte bara rycka på axlarna och gå vidare?

äh livet borde vara lätt och enkelt, men i och för sig eftersom att man är svensk så kommer följande scenario uppstå,.
om livet är enkelt gnäller man för att allt är enkelt och man vill ha det lite svårare för att det ska bli mer äventyrligt.
När man har det tufft och svårt önskar man att man har det lätt och enkelt.
så hur man än gör är man aldrig nöjd.

Själv har ja vart arbetslös i max 2 månader och börjar verkligen lessna på det. ja är inte den dära klassens clown som ja alltid har vart, är mer tillbaka dragen och uttråkad, är långt i från glad och lycklig men är inte heller sur och olycklig jag är nå där i mellan, kanske neutral.
vem vet. det är i alla fall inte kul.
Man känner sig berövad på friheten så som det måste kännas för djuren som sätts på zoo. så att vi kan komma dit med blixtar och skrikiga ungar och stressa upp djuren.
Kan dock göra en liknelser. när man ska till McDonalds för ett mål mat och man känner att det är det där lilla vardags lyxen då när a-kasse ersättningen kommer.
så sitter höjdarna och gnäller över att det börjar bli tjatigt att äta hummer vardag till lunch och vill ha nå annat. det är dom som skriker efter mer och får oss lågbetalda att se ut som skräp för när vi ser ut som skräp får de att höjdarna ser bättre ut och dom blir lyckliga.
men ska deras lycka bero på att folk ska bli ner trampade och överkörda?
De är nästan lite som grundskolans mobbning. om barn är elaka vad är då dem som har vuxit upp och blivit feta och knappt kan sitta på sin egen plånbok utan att trilla av stolen?

ja e inte sur men nu är det väl dags att ja ska få ta och köpa mig i alla fall en kräfta.

Varje smärta passerar - utom smärtan av hunger.
(Man kan glömma andra besvär, men inte behovet av mat.) / Afghanskt ordspråk


bless